Mellan 1968 och 1996 utkom Motpol, en tidskrift för kritisk vårdpolitisk debatt utgiven av vårdpersonal. 2014 och 2015 utkom två nummer av Samhällskroppen som försökte verka i samma anda som Motpol, namnet Motpol hade dessvärre blivit övertaget av högerextrema . Under hösten 2025 samlades Socialistiska vårdarbetare på ett höstläger i Linköping, och under lägret beslutades att det åter skulle startas en tidskrift för vårdpolitisk debatt. Vi som sitter i redaktionen är med i detta nätverk, som består av sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och psykologer med olika politisk hemvist på vänsterkanten.
Nyligen opererades en anhörig på en privat ortopedisk klinik, efter att ha remitterats dit efter att ha väntat mer än 90 dagar (vårdgarantin). När hen var på mottagningsbesök och senare var inneliggande i samband med operationen fick jag återkommande rapporter om hur bra vården fungerade på kliniken. Det fick mig att reflektera kring de berättelser man ibland hör om privat vård.
En jämlik tillgång till sjukvård efter behov är lagstadgad i Sverige sedan Hälso- och sjukvårdslagen beslutades av riksdagen 1982. Trots detta går utvecklingen åt motsatt håll sedan implementeringen av Lagen om Valfrihet 2010. Varför verkar denna lagstridiga utveckling vara så svår att vända?
Antalet personer med privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige har ökat kraftigt de senaste två decennierna. I dag har ca 800 000 personer en sådan försäkring – i de allra flesta fall via sin arbetsgivare.
Många är vi nog lite skamsna inför våra begär efter viktnedgångsmedicin. År eller årtionden av misslyckade försök att gå ner i vikt. En känsla av att spä på utseendefixering och hälsofarliga kroppsideal. En tveksamhet inför okända privata digitala vårdgivare och ett läkemedel som inte har högkostnadsskydd.
Utförsäljningen av välfärden har antagit många skepnader sedan begynnelsen under 90-talet. Vi har nu en vård där lönsamhet, istället för solidaritet, utgör grunden för prioriteringarna. Patientens vårdbehov blir till inkomster och utgifter. Risken med detta är att vården som ges anpassas med lönsamhet som mål.
När jag gjorde mitt ST-arbete om jämlikhet och lagen om valfrihetssystem, LOV, det som i folkmun kallas Vårdvalet, blev jag chockad över hur frånvarande frågan om jämlikhet varit vid införandet av lagen.I den statliga utredningen om LOV, finns inte begreppet jämlikhet med, vård på lika villkor nämns bara kort. När lika villkor och icke-diskriminering nämns i lagen, handlar det ironiskt nog om företagens rätt: att få konkurrera på lika villkor och behandlas icke-diskriminerande. Detta trots att primärvården har en erkänd roll för att jämna ut hälsoskillnader.
Colombias första vänsterpresident Gustavo Petro försöker reformera sjukvårdssystemet i grunden och stoppa de vinster som försäkringsbolag, som agerar mellanhand, kan plocka ut ur Colombias hälsobudget. Frågan om försäkringsbolagens vara eller inte vara har utlöst en skarp politisk kris i Colombia.
Utblick
Strejkande läkare på tunnelbana i Madrid, textförfattaren till höger i bild. Foto: Aitor Garcia
I Madrid 2012 ägde stora protester rum, kallade Marea Blanca. De lyckades tillfälligt stoppa privatiseringen av den offentliga sjukvården och planerna på att lägga ut sjukhus och vårdcentraler på entreprenad. Samtidigt har privatiseringarna i min hemstad Borås, inte mött något motstånd alls. Den här artikeln ställer erfarenheten av de massiva mobiliseringarna i Madrid mot den i praktiken obefintliga sociala och professionella motståndskraften i Sverige.
Både globalt och i Turkiet tog privatiseringen av hälso- och sjukvården fart särskilt efter 1980, då nyliberal politik började få genomslag. Genom en överenskommelse mellan Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken år 1978 lades grunden för en politik som syftade till att minska statens roll i ekonomin och reducera välfärdsstatens utgifter genom att uppmuntra privatisering av statliga företag och verksamheter. Turkiet var ett av de första länderna att anamma denna konsensus som kom från Washington.
Att förhindra humanitära insatser innebär ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Därför har företrädare för sjukvården, liksom dess organisationer och yrkesföreningar, ett särskilt ansvar att verka för att hjälparbete kan genomföras på Gazaremsan.
Omslag "Åk till akuten" av Fanny Nilsson. Bild: Natur & Kultur
Åk till akuten är en lättillgänglig och väl underbyggd introduktion till att förstå den svenska vårdkrisen, effekten av privatiseringar och privatfinansierad sjukvård och ett stridsrop för att stärka primärvården.
Motpol var en tidskrift för radikal vårdpolitisk debatt som utkom under 1968-1996. Med denna Tillbakablick vill vi lyfta texter som skrevs då men som fortfarande är aktuella. Ebba Wergeland (född 1946) är en norsk forskare och arbets- och miljömedicinare som skrev denna text i ett av Motpols sista nummer.
Om det är något som är till vår fördel när det kommer till vinster i vården och välfärden, så är det sanningen. Vi må sakna resurserna som vårdkapitalisterna har, men argumenten är våra. Här kommer en liten verktygslåda med de vanligaste invändningarna och de enkla svaren. Ut i debatten!
